Provså fram till 15 juli, skörda redan om sex veckor inför skolträdgårdsodling nästa år

Persisk kryddkrasse en smakrik  bladväxt                                                                                          

                                  

Inför nästa års  sådd  i klassrummet kan Ni redan i sommar

så denna kryddkrasse. Wrinkled   Crinkled  Cress  odlas

ofta i Persien. Plantorna blir skördefärdiga på 6 veckor.

Grovbröd med Ajvar Relish blandad med hackad mandel,

kryddkrasseblad överst en god tomatskiva.

Historik

Förra året när jag träffade invandrare på Norrliden,  Kalmar

såg jag hela bäddar med något ljusgrönt, som hade skrynkliga

blad 5 -7 cm högt. Detta var kryddkrasse, fick smaka på

dessa ettriga, smakrika blad.

Genast letade  jag  rätt på dessa fröer kryddkrasse,

Lepidum sativum sorten heter Wrinkled Crinkled Cress 

och odlas ofta i Persien.

Odling i år det går att så fram till 15 juli.

Det går att så kryddkrasse direkt utomhus så fort jorden reder sig

i april, maj  och fram till mitten av juli. Sedan blir det för sent för
bra plantutveckling. Denna kryddkrasse går att skörda hela
sommaren fram på senhösten. Börjar den blomma tag  bort
blommorna, så bryter det mera blad.

Klassrummet nästa år.

Eleverna kan så var sin  kruka  omkring 1 april inomhus
i klassrummet, för att sedan taga med sig hem. Bredså  i kruka,
dvs. så flera frön i samma kruka jämnt fördelade i krukan.

Användbarhet

Förutom att det är gott på smörgåsen, blir kryddkrassen en bra del i salladen

eller bara njut av den vackra plantan.

Tips

Kom gärna med andra förslag för odling i klassrum med uppföljning hemma eller på skolan till hösten.

 

Uteklassrum med pumpaodling

Till hösten väntar sig Torslundaeleverna många pumpor.

Utemiljön en välutnyttjad pedagogisk resurs.

Eleverna på Torslundaskolan, Öland änvänder  utemiljön

som ett uteklassrum. Klass 4 har i mitten av maj sått pumpor.

Eleverna lär om hur fröna gror, hur djupt kan vi så¨ett pumpafrö,

varför kan vi så såhär så här djupt. Eleverna mätte ut plant

och  radavstånd.

Historik

Squash och pumpor tillhör båda gurkfamiljen  Cucurbitaceae,

är ettåriga växter från Mellanamerika. Den tidigaste squashen

var liten och bitter det var troligtvis bara de protein-och mineralrika

fröna som användes. Men redan för  9000 år sedan odlades squash,

pumpa som påminner om de vi har idag.  Tillsammans med bönor

och majs har de utgjort basfödan hos indianer si sydamerika.

På 1800-talet fick squashen status som värdig människoföda.

Sådd

Squash och pumpor vill ha   varm, fuktig  och mullrik jord.

Därför sår man dessa först i mitten på maj på 4 -5 cm djup.

Desssa frön är stora har mycket energi och orkar sig upp

genom jorden. Varje elev sådde två frön vid sin etikett.

Hjärtblad och karaktärsblad

Här kom ett frö upp, plantan har hjärtbladen i mitten.

Sedan kom karaktärsbladen de är flikigare och är olika

för alla växter.

På Öland är det ofta torrt på våren, därför vattnade vi

direkt efter sådden. På så sätt gror fröna jämnare.

Nu när det är varmt gror fröna också fortare. Bönor

och  gurkor kräver också mycket värme för att gro

annars ruttnar fröna lätt.

Förkultivering
Man kan också förkultivera pumpor inomhus. Då sår man

fröna cirka 20 april. Det är viktigt att avhärda plantorna

innan utplantering. D.v.s. man sätter plantorna lite skuggit en vecka.

Blir det risk för frost måste man skydda plantorna exempelvis med fiberduk.

Sommaren

Dagen före sommarlovet rensade eleverna sitt pumpaland.

Plantorna hade flera karaktärsblad så det var lätt att rensa

bort ogräset.  Under sommarlovet rensar och vattnar eleverna

med sina föräldrar pumpalandet.

  

Hösten

Vi återkommer i höst när pumporna skördas. Eleverna kommer 

att väga pumporna för att göra olika matematiska beräkningar.

Har Ni andra bra förslag på odling utomhus och hur det konkret

kan användas inom utomhusmatematiken hör av Er.

Elever från Örmoskolan i Kånga lärde matte och grävde i komposten

Ett 40 tal elever från Örmoskolans utvecklade övningar från
Movium Mattelabb kring begrepp om tallinjen på matteplankan

och positionsbestämningar i 100 rutnätet.

Först fick eleverna se plankan med siffrorna 1 -10,

så att alla visste var på tallinjen talen var.

Sedan vände vi plankan upp och ned. Eleverna fick tilldelat

sig tal. Nu gällde det att veta var talen befinner sig på tallinjen.

Sedan vände vi på plankan. Jo, eleverna kunde sin tallinje.

Eleverna förklarar sina positioner med 10-tal och

en-tal i 100 rutnätet.

 

Dessutom grävdes i komposten som förra veckan
ytterliggare ollonborrslarver hittades.

.

Tingsrydselever lär matte och gräver i komposten

Närmiljön ett uteklassrum

Utematte

Idag har 60 tal elever i åldrar från F- 3 med lärare från

Dackeskolan i Tingsryd lärt matte ute på Öland.

Gruppen delades in i tre olika åldersgrupper med

övningar anpassade efter varje åldersgrupp.

Sorteringsövning med Tim Bells pressening.

Subtraktion 0-6. Eleverna var duktiga på huvudräkning.

Eleverna hittade sin 10-kompis och gav den en kram.

Komposten var det mest spännande
Samtidigt med  utematten grävde andra gruppen i komposten.
Eleverna visste att man kan lägga ogräs, äppleskal, äggskal,
pinnar och löv i komposten.

Hur kan 1m3= 1 000 liter  kompost med pinnar, löv, ogräs, äppleskruttar

efter 1 -2 år sjunka ihop till 3- 400 liter ren jord ?

För att taga reda på det, grävde eleverna i komposten
och hittade alla djuren som  gör jobbet för att det skall
bli jord. För att djuren skall trivas krävs att komposten
är luftig och fuktig. Då trivs bakterier och svampar,
dessa börja bearbeta kompostinnehållet.

Eleverna hittade skalbaggar, daggmaskar dessa äter av
komposten och bajsar ut innehållet ytterligare bakterier
tar hand om resterna. Sedan tar hoppstjärtar, rundmaskar
och kvalster vid. Efter 1 -2 år har vi fin jord i botten av komposten.

Dessutom hittade eleverna feta ollonborrslarver.
dessa larver äter upp rötter på många sorters plantor.


Kompostjorden brukar eleverna köra ut i sitt odlingsland.

Genom att eleverna är delaktiga lägger upp komposten,
ser slutresultatet kör ut jorden , förstår eleverna att vi själva
kan taga till vara på vårt trädgårdsavfall på ett enkelt sätt.

Lägg ej kött och fisk i denna typ av kompost, det blir fel
balans för mycket av proteiner och  komposten kan locka 
till sig möss.

Nästa vecka kommer ytterlíggare en grupp elever från Tingsryds kommun.

Kommentarer
Skriv gärna kommentar om andra sätt använda komposten eller bra matteövningar.
Hur gör Ni ?

.

TV4Nyheterna reportage kring Sannolikheten i fröpåsen

TV4 reportage, De lär matte med hjälp av grönsaker

Reportaget berör samarbetsprojeketet med
matematiker vid Linnéuniveristet, Växjö,
Torslunda skolan och Torlsunda.
På inlägget från 1 juni beskrives arbetet mera.

Jordbrukssamhället möter IT världen

Sannolikheten att en pumpa / solros gror. 

Lesson study utomhus

Samarbetsprojektet med Torslundaskolan och

matematikervid Linnèuniversiet, Växjö fortsätter i år.

Vi vill lära eleverna mera om sannolikhetsprincipen.

Den 16 maj sådde eleverna i klass 5

pumpa och solrosfrön på Torslundaskolan.

Kommer dessa att gro ? Vilken sort gror bäst ?

Eleverna vattnade för att fröna skulle gro.

Pumporna här just i hjärtbladstadiet,

sedan kommer karaktärsbladen.

Uppkomsten den 1 juni

Eleverna sammanfattade efter denna dag.

”Lite  svårt,  men roligt sätt att jobba på, vi räknade procent,

pratade om sannolikheten, matte är roligt, ser säkrare

medelvärde ju flera rutor/ stickprov vi jämför uppkomsten på.”

Sannolikheten kopplat till vardagen

Mia läraren gav konkreta exempel på hur sannolikhetsbegrepp

kan användas i praktiken. Eleverna skall nu själva fundera ut

övningar kopplade till vardagen att göra gruppvis.

Marie-Louise visar hur pumpa - och solrosplantor ser ut.

Sedan räknade eleverna antalet uppkomna pumpor

och solrosor i sina egna rutor. 10 eleverna i klass

5 hade sått 18 frön av vardera sorten, på valfritt sätt

i sina odlingslådor. Uppkomsten varierade stort,

det var gamla frön som legat i garaget. Dessutom

var det kallt från sådd tills idag. Både pumpor

och solrosor vill ha värme för att gro.

Smart board i undervisningen på Torslundaskolan

Marie-Louise  läraren  hade på smart boarden förberett 

rutor att fylla antalet uppkomna plantor för  respektive 

pumpor och solrosor.

Genom att vi slår ihop två pumpa rutors uppkomstantal

till en ny ruta får vi ett  större  antal uppkomna plantor

att jämöra med. Därefter slår vi ihop dessa två nya rutor.

Avslutningsvis slår vi ihop rutor för att få ett så bra

närmervärde som möjligt på sannolikheten för att

pumpa /solros gror.

.

Det är så att ju flera observationer som görs, ju fler frön

vi sår desto  säkrare  resultat erhåller vi. När man studerar

små stickprov kan skillnaden i andel( den  relativa frekevensen)

för ett specifikt utfall skilja  sig  ganska mycket mellan stickproven.

Ju större antal stickprov, desto mindre blir skillnaden mellan stickproven.

Frekevenstabell elev samtal

I tabell med antal uppkomna   pumpor , solrosor  och

totalantalet  uppkomna plantor utläste eleverna att det 

var större chans att pumpor grodde än att  solrosor grodde.

Återkommer  imom någon vecka med elevernas praktiska övningar  knutna till vardagen.