måndag 20 juni 2011

Provså fram till 15 juli, skörda redan om sex veckor inför skolträdgårdsodling nästa år


Persisk kryddkrasse en smakrik  bladväxt                                                                                          

                                  
Inför nästa års  sådd  i klassrummet kan Ni redan i sommar
så denna kryddkrasse. Wrinkled   Crinkled  Cress  odlas
ofta i Persien. Plantorna blir skördefärdiga på 6 veckor.

















Grovbröd med Ajvar Relish blandad med hackad mandel,
kryddkrasseblad överst en god tomatskiva.




Historik





















Förra året när jag träffade invandrare på Norrliden,  Kalmar
såg jag hela bäddar med något ljusgrönt, som hade skrynkliga
blad 5 -7 cm högt. Detta var kryddkrasse, fick smaka på
dessa ettriga, smakrika blad.


















Genast letade  jag  rätt på dessa fröer kryddkrasse,
Lepidum sativum sorten heter Wrinkled Crinkled Cress 
och odlas ofta i Persien.




Odling i år det går att så fram till 15 juli.
Det går att så kryddkrasse direkt utomhus så fort jorden reder sig
i april, maj  och fram till mitten av juli. Sedan blir det för sent för
bra plantutveckling. Denna kryddkrasse går att skörda hela
sommaren fram på senhösten. Börjar den blomma tag  bort
blommorna, så bryter det mera blad.


Klassrummet nästa år.
Eleverna kan så var sin  kruka  omkring 1 april inomhus
i klassrummet, för att sedan taga med sig hem. Bredså  i kruka,
dvs. så flera frön i samma kruka jämnt fördelade i krukan.

Användbarhet
Förutom att det är gott på smörgåsen, blir kryddkrassen en bra del i salladen
eller bara njut av den vackra plantan.

Tips
Kom gärna med andra förslag för odling i klassrum med uppföljning hemma eller på skolan till hösten.

 

torsdag 16 juni 2011

Uteklassrum med pumpaodling

Till hösten väntar sig Torslundaeleverna många pumpor.




















Utemiljön en välutnyttjad pedagogisk resurs.
Eleverna på Torslundaskolan, Öland änvänder  utemiljön
som ett uteklassrum. Klass 4 har i mitten av maj sått pumpor.
Eleverna lär om hur fröna gror, hur djupt kan vi så¨ett pumpafrö,
varför kan vi så såhär så här djupt. Eleverna mätte ut plant
och  radavstånd.



Historik
Squash och pumpor tillhör båda gurkfamiljen  Cucurbitaceae,
är ettåriga växter från Mellanamerika. Den tidigaste squashen
var liten och bitter det var troligtvis bara de protein-och mineralrika
fröna som användes. Men redan för  9000 år sedan odlades squash,
pumpa som påminner om de vi har idag.  Tillsammans med bönor
och majs har de utgjort basfödan hos indianer si sydamerika.
På 1800-talet fick squashen status som värdig människoföda.


Sådd
Squash och pumpor vill ha   varm, fuktig  och mullrik jord.
Därför sår man dessa först i mitten på maj på 4 -5 cm djup.
Desssa frön är stora har mycket energi och orkar sig upp
genom jorden. Varje elev sådde två frön vid sin etikett.



Hjärtblad och karaktärsblad


















Här kom ett frö upp, plantan har hjärtbladen i mitten.
Sedan kom karaktärsbladen de är flikigare och är olika
för alla växter.



På Öland är det ofta torrt på våren, därför vattnade vi
direkt efter sådden. På så sätt gror fröna jämnare.
Nu när det är varmt gror fröna också fortare. Bönor
och  gurkor kräver också mycket värme för att gro
annars ruttnar fröna lätt.

Förkultivering
Man kan också förkultivera pumpor inomhus. Då sår man
fröna cirka 20 april. Det är viktigt att avhärda plantorna
innan utplantering. D.v.s. man sätter plantorna lite skuggit en vecka.
Blir det risk för frost måste man skydda plantorna exempelvis med fiberduk.



Sommaren
Dagen före sommarlovet rensade eleverna sitt pumpaland.

















Plantorna hade flera karaktärsblad så det var lätt att rensa
bort ogräset.  Under sommarlovet rensar och vattnar eleverna
med sina föräldrar pumpalandet.

  
Hösten
Vi återkommer i höst när pumporna skördas. Eleverna kommer 
att väga pumporna för att göra olika matematiska beräkningar.

Har Ni andra bra förslag på odling utomhus och hur det konkret
kan användas inom utomhusmatematiken hör av Er.

tisdag 14 juni 2011

Elever från Örmoskolan i Kånga lärde matte och grävde i komposten

Ett 40 tal elever från Örmoskolans utvecklade övningar från
Movium Mattelabb kring begrepp om tallinjen på matteplankan
och positionsbestämningar i 100 rutnätet.

















Först fick eleverna se plankan med siffrorna 1 -10,
så att alla visste var på tallinjen talen var.



















Sedan vände vi plankan upp och ned. Eleverna fick tilldelat
sig tal. Nu gällde det att veta var talen befinner sig på tallinjen.



















Sedan vände vi på plankan. Jo, eleverna kunde sin tallinje.



















Eleverna förklarar sina positioner med 10-tal och
en-tal i 100 rutnätet.






 














Dessutom grävdes i komposten som förra veckan
ytterliggare ollonborrslarver hittades.



.

onsdag 8 juni 2011

Tingsrydselever lär matte och gräver i komposten

Närmiljön ett uteklassrum

Utematte
Idag har 60 tal elever i åldrar från F- 3 med lärare från
Dackeskolan i Tingsryd lärt matte ute på Öland.
Gruppen delades in i tre olika åldersgrupper med
övningar anpassade efter varje åldersgrupp.

















Sorteringsövning med Tim Bells pressening.























Subtraktion 0-6. Eleverna var duktiga på huvudräkning.


















Eleverna hittade sin 10-kompis och gav den en kram.



Komposten var det mest spännande
Samtidigt med  utematten grävde andra gruppen i komposten.
Eleverna visste att man kan lägga ogräs, äppleskal, äggskal,
pinnar och löv i komposten.

Hur kan 1m3= 1 000 liter  kompost med pinnar, löv, ogräs, äppleskruttar
efter 1 -2 år sjunka ihop till 3- 400 liter ren jord ?
















För att taga reda på det, grävde eleverna i komposten
och hittade alla djuren som  gör jobbet för att det skall
bli jord. För att djuren skall trivas krävs att komposten
är luftig och fuktig. Då trivs bakterier och svampar,
dessa börja bearbeta kompostinnehållet.



















Eleverna hittade skalbaggar, daggmaskar dessa äter av
komposten och bajsar ut innehållet ytterligare bakterier
tar hand om resterna. Sedan tar hoppstjärtar, rundmaskar
och kvalster vid. Efter 1 -2 år har vi fin jord i botten av komposten.


















Dessutom hittade eleverna feta ollonborrslarver.
dessa larver äter upp rötter på många sorters plantor.


Kompostjorden brukar eleverna köra ut i sitt odlingsland.
Genom att eleverna är delaktiga lägger upp komposten,
ser slutresultatet kör ut jorden , förstår eleverna att vi själva
kan taga till vara på vårt trädgårdsavfall på ett enkelt sätt.

Lägg ej kött och fisk i denna typ av kompost, det blir fel
balans för mycket av proteiner och  komposten kan locka 
till sig möss.

Nästa vecka kommer ytterlíggare en grupp elever från Tingsryds kommun.

Kommentarer
Skriv gärna kommentar om andra sätt använda komposten eller bra matteövningar.
Hur gör Ni ?
.

söndag 5 juni 2011

TV4Nyheterna reportage kring Sannolikheten i fröpåsen






















TV4 reportage, De lär matte med hjälp av grönsaker

Reportaget berör samarbetsprojeketet med
matematiker vid Linnéuniveristet, Växjö,
Torslunda skolan och Torlsunda.
På inlägget från 1 juni beskrives arbetet mera.

onsdag 1 juni 2011

Jordbrukssamhället möter IT världen

Sannolikheten att en pumpa / solros gror. 
Lesson study utomhus
Samarbetsprojektet med Torslundaskolan och
matematikervid Linnèuniversiet, Växjö fortsätter i år.
Vi vill lära eleverna mera om sannolikhetsprincipen.

Den 16 maj sådde eleverna i klass 5
pumpa och solrosfrön på Torslundaskolan.
Kommer dessa att gro ? Vilken sort gror bäst ?






















Eleverna vattnade för att fröna skulle gro.
Pumporna här just i hjärtbladstadiet,
sedan kommer karaktärsbladen.



Uppkomsten den 1 juni
Eleverna sammanfattade efter denna dag.
”Lite  svårt,  men roligt sätt att jobba på, vi räknade procent,
pratade om sannolikheten, matte är roligt, ser säkrare
medelvärde ju flera rutor/ stickprov vi jämför uppkomsten på.”


Sannolikheten kopplat till vardagen
Mia läraren gav konkreta exempel på hur sannolikhetsbegrepp
kan användas i praktiken. Eleverna skall nu själva fundera ut
övningar kopplade till vardagen att göra gruppvis.
























Marie-Louise visar hur pumpa - och solrosplantor ser ut.























Sedan räknade eleverna antalet uppkomna pumpor
och solrosor i sina egna rutor. 10 eleverna i klass
5 hade sått 18 frön av vardera sorten, på valfritt sätt
i sina odlingslådor. Uppkomsten varierade stort,
det var gamla frön som legat i garaget. Dessutom
var det kallt från sådd tills idag. Både pumpor
och solrosor vill ha värme för att gro.



Smart board i undervisningen på Torslundaskolan

















Marie-Louise  läraren  hade på smart boarden förberett 
rutor att fylla antalet uppkomna plantor för  respektive 
pumpor och solrosor.

Genom att vi slår ihop två pumpa rutors uppkomstantal
till en ny ruta får vi ett  större  antal uppkomna plantor
att jämöra med. Därefter slår vi ihop dessa två nya rutor.
Avslutningsvis slår vi ihop rutor för att få ett så bra
närmervärde som möjligt på sannolikheten för att
pumpa /solros gror.
.
Det är så att ju flera observationer som görs, ju fler frön
vi sår desto  säkrare  resultat erhåller vi. När man studerar
små stickprov kan skillnaden i andel( den  relativa frekevensen)
för ett specifikt utfall skilja  sig  ganska mycket mellan stickproven.
Ju större antal stickprov, desto mindre blir skillnaden mellan stickproven.




Frekevenstabell elev samtal

















I tabell med antal uppkomna   pumpor , solrosor  och
totalantalet  uppkomna plantor utläste eleverna att det 
var större chans att pumpor grodde än att  solrosor grodde.



Återkommer  imom någon vecka med elevernas praktiska övningar  knutna till vardagen.