tisdag 20 september 2011

Pumpaskörd, 340 grams pumpan väger som en hamburgare























Eleverna blundade och fick uppskatta vikterna
på sina pumpor. Vägde dom mer eller mindre
än 1 liter mjölk ?




Utemiljön en välutnyttjad pedagogisk resurs.
Eleverna på Torslundaskolan, Öland
änvänder  utemiljön som ett uteklassrum.
Klass 4 sådde i mitten av maj pumpor.
Eleverna lärde om hur fröna grodde,
hur djupt kunde vi så¨ett pumpafrö,
varför så här djupt.  Eleverna mätte ut
plant  -och  radavstånd.



Sommaren
Under sommarlovet rensade och vattnade
eleverna med sina föräldrar pumpalandet.




  
Höst skörd med samtal kring histogram

















Eleverna skördade sina pumpor och uppskattade vikterna.
Sedan vägdes alla pumporna  för att eleverna skulle få
en uppfattning om vikterna för att sedan själva rita histogrammet.

























Agneta Glimminger, lärare Torslundaskolan
diskuterar vikten med en elev.

























Vad väger pumpan i kg, hekto eller gram ?
























Denna pumpan vägde 320 gram.



















Agneta bokför vikterna

Agnetas Glimmingers frågor ex:
10 gramspumpan: Hur många behöves för 1 kg
260 gramspumpan osv.
Vad är skillnaden mellan tyngsta och lättaste pumpan.





















Därefter ritade eleverna staplar för histogrammet.





 













Intervallen för vikterna markerades.
























Sedan markerade eleverna pumpornas vikter
genom att själva sätta  gröna pluttar i histogrammet.




Samtal när histogrammet var färdigt
Vilken stapel är högst ?
Är det dubbbelt så många i 100-200 grams intervallet som i övriga intervall ?
Hur många väger mer än 200 gram ?
Hur många skördades totalt ?
Hur många pumpor får varje elev om vi delar lika ?





Inomhusarbete
Eleverna tog med sig histogrammet till skolan
för att inomhus jobba vidare med bland annat procent.




torsdag 15 september 2011

Närmiljön som ett uteklassrum, Linskörd början till lintråd

I våras sådde elever vid Torslunda skolan lin.
Nu är linet moget för skörd.



Linskörden





















Jorden rystas av rötterna, linet buntas ihop.























Linet lägges ut jämnt innan det kan knytas ihop.























Läraren Birgitta Andersson med elev knyter ihop linet.






























Linet står nu på tork inför rötningen.




Höst, vinterarbete för att tillverka lintråd
De torra linbuntarna ska sedan repas, frökapslarna ska bort.
Sedan ska linet rötas, linbuntarna läggs ut bredvid varandra
i en lång rad på gräset vid hembygdsgården. Där får det ligga
några veckor, sedan är det dags att bära in dem för torkning igen.
Linet läggs uppe på ladans övervåning.

Sedan följer själva beredningen till garn:
bråka, skäkta, häckla, spinna och slutligen väva eller sy av lintråden.   

tisdag 13 september 2011

Lär växelvis Ute och Inne och flera förstår !

Samarbetsprojektet med matematiker vid Linnúniversitet,
Växjö och Torslunda skolan forsätter i höst. I våras sådde
eleverna   solrosor och pumpor i sina odlingslådor.
Efter uppkomsten använde vi antalet uppkomna plantor
för sannolikhetsberäkningar på smartborden i klassrummet.
































Höst och det prunkar i odlignslådorna.





Repetition av vårens sannolikhetsberäkningar

































Först backade tillbaka till våren, samtalde kring antalet
uppkomna solrosor och pumpor. Eleverna räknade ut
antalet ej grodda och totalt grodda och så vidare.
Nu hade vi grunden för att gå vidare.


Marie-Louise Yllenius  visade också uppställningen
på smart boarden där eleverna fyllde i resultaten.




Lektor Per Nilsson från Linnéuniversitet hade gjort
en frågelista kring sannolikheten på uppkomsten av
solros och pumpa fröna.


En av frågorna var:
Om det kom en fjäril och satte sig på en av plantorna
som kommit upp i våras,  hur stor var sannolikheten att
fjärilen satte sig på en solrosplanta.

Lite klurigt men det löste sig. Eleverna förklarade för
varandra, hur dom hade tänkt.




Utmana eleverna att göra egna uppgifter
Nästa vecka fortsätter vi med tankar, konkreta övningar 
kring sannolikheten. Uppgiften då är till för att ge eleverna
mera förståelse kring sannolikheten. Därefter skall eleverna
själva formulera egna uppgifter och genomföra dessa.












Etikett: uteklassrum, odling ?


fredag 9 september 2011

Djupadalsskolans pedagoger i Malmö utvecklade Movium Mattelabb

















Mattelabbet tillverkat av eleverna i slöjden och
uppbyggt i samarbete med projektet  Gröna skolgårdar i Malmö.

 Foto: Magnus Carlsson



















Foto: Magnus Carlsson























Materialet i Mattelabbet är tillverkat av eleverna i slöjden
i samarbete med slöjdläraren Magnus Carslsson. På så sätt
känner eleverna att det är deras material och övar samtidigt matte.






Flexibelt material i Mattelabbet.

Foto: Nina Brunndahl Warnolf















Foto: Nina Brunndahl Warnolf















Foto: Nina Brunndahl Warnolf















Foto: Nina Brunndahl Warnolf















Foto: Nina Brunndahl Warnolf
















Enkelt, färgglatt, billigt och flexibelt  material
gör mattelabbet utvecklingsbart för alla åldrar.






Kreativa pedagoger använde mattelabbets flexibilitet

Foto: Nina Brunndahl Warnolf
Foto: Nina Brunndahl Warnolf

Foto: Nina Brunndahl Warnolf


Foto: Nina Brunndahl Warnolf

Foto: Nina Brunndahl Warnolf




 



















Mattelabbet sprids över landet.
Mattelabbet är nu byggt upp i Malmö, Mullsjö, 
Stockholm och på Linnéuniversitet, Växjö.

Mattelabbet kommer även att planeras in i internationella
Commenius kurser för pedagoger från hela Europa.



Matte för äldre elever
Vid Ute Innekonferensen 29 -30 september i Malmö kommer
jag att ha Workshops både för förskola och nya idéer för
klass 6 och uppåt.  Det senare är utvecklat i samarbete
med högstadielärare Britt Nilsson  Östra  Funkabo skolan i Kalmar.